Warning: array_merge(): Argument #2 is not an array in /home/lollov70/public_html/ingridfranzon.com/wp-includes/load.php on line 63

Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /home/lollov70/public_html/ingridfranzon.com/wp-includes/load.php:63) in /home/lollov70/public_html/ingridfranzon.com/wp-content/plugins/sg-cachepress/class-sg-cachepress.php on line 311

Warning: session_start(): Cannot send session cookie - headers already sent by (output started at /home/lollov70/public_html/ingridfranzon.com/wp-includes/load.php:63) in /home/lollov70/public_html/ingridfranzon.com/wp-content/plugins/vfb-pro/vfb-pro.php on line 304

Warning: session_start(): Cannot send session cache limiter - headers already sent (output started at /home/lollov70/public_html/ingridfranzon.com/wp-includes/load.php:63) in /home/lollov70/public_html/ingridfranzon.com/wp-content/plugins/vfb-pro/vfb-pro.php on line 304
Miljö och hälsa | IngridFranzon.com

Miljö och hälsa

Alla vet att miljögifter är farliga, men samtidigt förknippas de med många av fördelarna i dagens samhälle. Utan gångbara alternativ försöker vi blunda för konsekvenserna av miljögifter. Därför ökar miljöproblemen.

Det är inte enbart regnskogarna som påverkas och djurarter som hotas. Vi människor hotas också av den miljö som vi själva har skapat. Men det finns många praktiska steg som du kan ta till för att påverka och skydda din vardag. De beskrivs i detalj i boken Kanariefåglarna ryter (se webshops) och delar som är viktiga för att övervinna överkänslighet summeras här: Sagan om ditt liv; Luft; Vatten; Mat; In på knutarna; Rent naturligt; Skyddsnätet och Reningsverket.

Kanariefåglarna ryter

Miljöfristad
Åtta-tolv timmar per dag i en ren miljö kan helt förändra dina förutsättningar när det gäller att klara av miljön.Trots kraftig exponering för miljögifter är det än så länge möjligt att leva ett relativt friskt liv. Med kunskap och sunt förnuft kan de flesta förbättra sin hälsa och bygga upp ett effektivt skydd. Avgiftnings tekniker gör det även möjligt för människor med svåra miljöskador att återfå hälsan. Vi behöver med andra ord inte tro att miljööverkänslighet gör att man får bo i en bunker i skogen.

Kemikaliesamhället
För 60 år sedan användes mycket få industritillverkade kemikalier. Nu är det mer än 30 000 kemiska ämnen på marknaden inom EU. Av dessa har endast 5 000 testats och bedömts vad gäller deras effekter på hälsan och miljön. Övriga ämnen finns det mycket liten kunskap om. Glyfosat används t.ex i jordbruk världen över trots att det är klassat cancerframkallande av WHO 2017.

Den kraftiga ökningen till trots är det först nu som de sammanlagda effekterna för människan börjar märkas. Somliga miljögifter bryts inte ned utan lagras i jorden, växter och djur. I vissa fall är de cancerframkallande, mutagena, har negativa effekter för reproduktionen och stör hormonbalansen. Effekterna av användning och utsläpp kan vara kraftigt fördröjda. De tolv farligaste kemikalier kallas på engelska ”the dirty dozen” och omfattar DDT, aldrin, dieldrin, endrin, klordan, heptaklor, hexaklorbensen, mirex, toxafen, polyklorerad bifenyl (PCB), dioxiner och furan. De är fortfarande i bruk i många delar av världen.

Individuell tolerans
Antalet eller mängden främmande ämnen som vi klarar av utan problem avgörs av tre saker:

  • Vår miljö – mängden miljögifter som vi utsätts för dagligen
  • Vår kropp – dess förmåga att bryta ned och utsöndra skadliga ämnen
  • Våra gener – vår ärftliga förmåga att bli av med föroreningar utan att immunsystemet skadas.

Kroppen har förmågan att hysa och eliminera många olika typer av slaggprodukter och miljögifter, som del av sin normala funktion, vilket visar just hur fantastisk den är. Problemen kommer först när vi blir sjuka och orsaken är inte en vanlig sjukdom. Miljö-överbelastning har många symtom som liknar andra tillstånd, men lindras inte med vanliga läkemedel. Varje individ har sina egna förutsättningar för hälsa och därför påverkas vissa mer än andra av miljön.

Smygande belastning
Antalet människor som slutat må bra ökar. Människor med miljööverkänslighet kan liknas vid medtagna kanariefåglar, och de är en varningsklocka för oss alla. Vi vill att våra barn ska ha de bästa förutsättningarna i livet och tänker då mest på hem, säkerhet och prylar. Men det är först när vi blir av med hälsan och friheten att göra det vi vill som vi märker att ägodelarna betyder mindre.

Fråga de föräldrar vars barn lider av allergi eller personer med miljööverkänslighet, som blivit pensionerade i förtid. Dessa har svårt att blunda för vad miljööverkänslighet innebär i det verkliga livet. Kunskap om hur man skyddar sig finns inte att hämta från historien, men vi kan ta lärdom av både djur och människor, som lider av vår miljö idag. Människor, som redan hunnit upptäcka hur de kan skydda sig själva och förbättra sina förutsättningar för hälsa och välmående. Våra tiders ”kanariefåglar”.

. Stressen att inte hinna med, ekonomiska svårigheter och bristande kostinformation, i kombination med en överkonsumtion av lättillgänglig snabbmat och fabrikstillverkad mat är några aspekter av problemställningen.

  • Hur många barn gillar grönsaker och väljer inte hellre godis, snacks och snabbmat?
  • Hur många barn äter de dagliga fem portionerna grönsaker och frukt som rekommenderas?

Fler miljögifter belastar kroppen och ökar behovet av renande näringsämnen. Var och en av oss har ett ökat behov av näringsämnen på grund av miljögifter och behöver kontinuerligt inta näringstillskott för att säkra ett aktivt miljöskydd som varar hela livet. Vi vill ju må bra långt upp i åren.

Det finns de som påstår att kosttillskott leder till dyr urin eftersom det finns näringsämnen i den urin som kissas ut. Detsamma kan då sägas om både mat och vatten, eftersom större delen av det som kommer in även åker ut. Men vi vet ju alla att mat och vatten används på vägen för att vi ska leva och må bra, och samma sak gäller de näringsämnen som finns i kosttillskott. Av allt du kan göra för att aktivera ditt miljöskydd är nog intag av vitamin- och mineraltillskott den enklaste livförsäkringen även om det naturligtvis aldrig bör ersätta en välbalanserad och näringsrik kost. Leta efter ditt kosttillskott hos ett företag, som är specialist på näring. Viktigast i ditt sökande efter bästa miljöskydd är att finna största möjliga mängd av för kroppen verksamma ingredienser utan onödiga och ibland hälsofarliga kemiska tillsatser. Se upp med billiga kosttillskott, som innehåller utfyllnadsmaterial.

Sagan om ditt liv

Forskning om genomen gör det idag möjligt att bättre förstå våra grundförutsättningar och vilket underverk människokroppen är. Kunskap om ”genotypen” öppnar nya möjligheter.

När en person lever ett långt och friskt liv antecknas det på genernas pluskonto. När någon dör av cancer tidigt i livet klandrar vi de dåliga generna. Men om en rökare dör tidigt av lungcancer eller en person dör av alkoholrelaterad levercirros kan det knappast bero på generna. I dessa fall kunde generna ha uttryckt sig annorlunda – om de fått bättre förutsättningar. Enligt dr Jeffrey S. Bland avgörs vår hälsa till 35 procent av våra gener medan hela 65 procent beror på vår kost och miljö.

Villkoren
Oavsett hur gammal du är kan du förändra villkoren för det experiment som är ditt liv och

påverka utgången genom att förändra hur dina gener ”uttrycker” sig. Forskningen är på din sida. Du har möjlighet att delta i den största omvälvningen inom hälso- och sjukvård sedan utvecklingen av konceptet om mikrober, sjukdom, antibiotika och immunisering.

Skolmedicinen fokuserar på att ställa diagnos och har mindre intresse för funktion och prevention. Denna filosofi genomgår nu en radikal omvärdering som resultat av molekylära och genetiska forskningsframgångar. Nu växer en ny åsikt fram, och den handlar om genernas kontroll över cellernas tillverkning av proteiner, enzymer, nukleinsyror och tusentals biokemikalier – de ämnen som genom epigenetiken bestämmer vem vi är.

Luft

Luften är vårt viktigaste element. Vi kan leva utan mat i cirka tre månader, utan vatten i ungefär tio dagar, men utan luft klarar vi oss endast några få minuter. Varje dag andas vi ungefär 20 000 gånger och förbrukar cirka 10 000 liter eller 13 kilo luft. Hela 50 procent av vår energi kommer från luften vi andas. Från vårt första skrik till det sista andetaget är varje cell i kroppen beroende av syre från luften.

Kanariefågeln kippar efter andan
Ett djupt andetag syresätter blodet, som cirkulerar till varje cell i vår kropp. Miljögifterna följer också med och lagras överallt i kroppens fettvävnad. Förutom olyckor, som orsakar stora utsläpp av skadliga kemikalier eller gaser, är de negativa effekterna av miljögifter sällan livshotande, och vi slipper gå omkring med gasmask dagligdags. Den verkliga effekten av miljögifter märks först lång senare och varierar från person till person, oftast beroende på den egna naturliga reningsförmågan.

Luftföroreningar har flera kända negativa effekter på hälsan. De vanligaste är luftrörsbesvär, cancer och allergier. Enligt studier kan luftföroreningar även leda till svettningar, känslomässig berg-och-dalbana, minnesrubbningar, muskelsmärtor, sömnbesvär och depression. Idag lider 40 procent av alla småbarn i Sverige av allergi. Astma kan vara en miljöbetingad sjukdom i likhet med MCS, kemikalieöverkänslighet. De flesta tror nog att det främst är pollen som gör livet svårt för allergiker och astmatiker på våren. Men många pollenallergiker klarar situationen bättre om de renar den egna kroppen.

Symtom på miljöförgiftning – De klassiska symtomen är:

    • Depression
    • Heshet
    • Hosta
    • Huvudvärk
    • Illamående
    • Infektion
    • Irritation
    • Klåda
    • Minnesrubbning
    • Nästäppa
    • Snuva
    • Sveda
    • Trötthet
    • Utmattning
    • Yrsel
    • Ögonirritation.

Inomhusluft
Lyckligtvis går det att förbättra inomhusluften. Vi tillbringar cirka 80–90 procent av dygnet och det är den ackumulerade effekten av många förorenande ämnen som är största problem. Steg ett är att vädra dagligen.

Om du är överkänsliga för kemikalier är det viktigt att komma fram till källan. Det kan bero på en nedsatt förmåga att rena den egna kroppen, för mycket kemikalier i omlopp i hemmet men även mögel någonstans i huset. Var inte rädd för att kalla dit Anticimex. En luftjonisator eller ozonrenare kan göra livet drägligt medan man åtgärdar huvudorsaken. Jonisator används främst för att rena inorganiska ämnen från luften – även mögel. Ozonrenare används främst för att rena organiska ämnen från luften.

Vatten

Vi tar vatten för given i Sverige. När vi behöver vatten vrider vi helt enkelt på kranen och tappar upp ett glas eller en hink. Vi dricker det, lagar mat med det, håller oss rena med det och andas in det i form av ångor. Det finns däremot 2,6 miljarder människor – mer än 40 procent av jordens befolkning – som har ett annorlunda förhållande till vatten. De saknar tillgång till en enkel toalett. De måste hämta vatten och bära det långa sträckor, innan de kan använda det. Människor, som bor på kallare breddgrader, planerar dagen utifrån arbetet att smälta snö och is för att skaffa vatten. Varje droppe vårdas omsorgsfullt.

Dessa två extremer representerar den verklighet som världen befinner sig i idag.

Mer är törstsläckare
På 1800-talet förbrukade man i genomsnitt 40–60 liter vatten per person och år i Sverige. Idag är den genomsnittliga vattenförbrukningen nästan 200 liter per person och dygn.3 Av dessa 200 liter använder vi cirka tio liter till dryck och mat, 40 liter till WC-spolning, 40 liter till disk, 30 liter till tvätt, 70 liter till personlig hygien och tio liter till övriga behov. All användning av vatten medför påverkan. Ju mer vi försöker hålla oss rena, desto smutsigare blir världens vatten. De tre viktigaste aspekterna vad gäller vatten är:

Vattnets kvalitet
Vattnets kvantitet
Vattnets renhet.

Tecken på uttorkning

  • allergi
  • andningsbesvär
  • artrit
  • depression
  • dålig matsmältning
  • hjärnstörningar
  • hjärt/kärlbesvär
  • huvudvärk
  • högt blodtryck
  • högt kolesterol
  • impotens
  • kolit
  • neurologiska symtom
  • sinusit
  • smärta
  • stress
  • sömnrubbningar
  • övervikt

Toxiner som kan finnas i vatten

  • Arsenik, oorganisk
  • Asbest
  • Asfalt
  • Bekämpningsmedel som glyfosat
  • Bensin
  • Fosfater
  • Kemikalier som fluor, klor, kloroform, klorobenzen, lindan och andra insekticider, PCB, tetrakloretylen, toluen, trikloretylen
  • Läkemedelsrester
  • Metaller som bly, kvicksilver, koppar, aluminium
  • Nitrater
  • Patogener, till exempel parasiter och bakterier
  • Radioaktiva ämnen
  • Sediment av toxiska ämnen

Kroppen och vatten
Din kropp består till cirka 70 procent av vatten. Hjärncellerna består till 75–80 procent av vatten. Cirka 50 procent av vårt blod är vatten och var tredje månad producerar vi ett helt nytt blodflöde. Kroppen förnyar sig kontinuerligt, och vatten har en viktig del i detta.

Kroppens vattenbestånd byts ut ungefär varannan vecka. Det innebär att det är möjligt att förnya hela 70–80 procent av kroppen två gånger i månaden – med 8 glas rent friskt vatten dagligen.

Läs mer om miljörisker i vårt vatten, behov av vattenrenare och hur du kan säkra dig om att det vatten du dricker är rent i boken Kanariefåglarna ryter.

Mat

Hälsosam kost är grunden för en god hälsa men även för bra rening. Det du väljer att äta kan påverka hur du mår idag, imorgon och under resten av ditt liv. Ditt val av livsmedel kan vara uppbyggande eller nedbrytande. Det kan fylla på förråden av läkande näringsämnen eller bidra till ett överskott av ämnen, som kroppen måste göra sig av med så fort som möjligt. Om du medvetet väljer att äta rikligt med läkande, energigivande livsmedel gynnar det ett aktivt miljöskydd.

Alla kroppsfunktioner, inklusive de som sköter avgiftning, fungerar med hjälp av de vitaminer, mineraler, fettsyror, aminosyror, enzymer och andra näringsämnen, som finns i maten. Men när du äter mycket kakor, vitt bröd, godis, snabbmat, förädlade livsmedel, hårdstekt eller friterad mat, eller mat som innehåller rikligt med mättade fetter, är innehållet av nödvändiga näringsämnen ganska litet. Dessutom ökar belastningen på både matsmältnings- och avgiftningsorganen, vilket i sin tur ökar behovet av näringsämnen. Avgiftningsfunktionen kan komma på undantag.

Läkande kolhydrater – fytokemikalier
De mest effektiva ”läkemedlen” finns varken på Apotekets eller på hälsokostbutikernas hyllmetrar. De finns i grönsaks- och fruktdiskarna i livsmedelsaffären eller i det egna grönsakslandet.

Man har länge vetat att fytokemikalier har läkande egenskaper, men det är först nyligen som man har kunnat kartlägga hur effektiva och säkra de är.

Oavsett om du äter kött eller inte bör huvuddelen av din dagliga kost bestå av fytokemikalierika grönsaker och frukt som blomkål, broccoli, bär, druvor, granatäpple, gröna bladgrönsaker, hallon, jordgubbar, körsbär, lök, morötter, nätmelon, selleri, soja, tomater, vattenmelon, vitlök och äpplen.

Vett om fett
Det påstås fortfarande att fett i kosten ökar kolesterolet. Många är rädda för att äta minsta gnutta. Redan i skolan får barnen lära sig att de bör äta en fettsnål kost. Trots detta har problemet med fetma ökat dramatiskt, och två tredjedelar av alla människor i de rika länderna dör av fetmarelaterade sjukdomar. Endast 20–40 procent av vårt kolesterol kommer från kosten. Hela 60–80 procent produceras av levern när vi äter för mycket mat.

Det krävs fett för att förlora fett. Den som vill gå ned i vikt behöver också äta fett. Vi blir inte av med de ”gamla” fettlagren, som hänger kring midjan, höfterna och låren, utan att tillföra ”nytt” fett.  Det är enbart ”nytt” fett som får igång ämnesomsättningen, och en hälsosam kost bör inkludera nyttigt fett. Djurförsök har visat att en kost utan fett leder till lågt blodsocker och fettlever. Båda tillstånden förändrades när fett tillfördes kosten.

Att försöka låta bli att få i sig bekämpningsmedel genom kosten är en utmaning. Det är till exempel genom maten vi löper störst risk att få i oss PCB och glyfosat. Satsa på ekologiskt odlad mat.

In på knutarna

Mer än 30 procent av dagen tillbringas i det egna hemmet. Våra hem kan vara skyddszoner men också allvarliga källor för miljögifter. På stan och på arbetet utsätts vi för allt som cirkulerar i luften, men hemma bestämmer vi själva över miljön. Här kan vi skapa en miljöfristad. Gör vi oss av med onödiga miljögifter i vår närmiljö blir det en extra bonus för vår hälsa. För de flesta av oss räcker det att omvärdera vilka medel som används i hemmets renovering, rengöring och inredning. För det är här som de flesta kemikalier finns i våra hem.

Tecken på att hemmet är ohälsosamt kan vara:

  • Fler än en person i familjen har samma symtom
  • De som tillbringar mest tid i hemmet har de värsta symtomen
  • Gäster klagar över diverse symtom när de kommer på besök
  • Symtomen försvinner när du är borta några timmar eller dagar
  • Symtomen förvärras vintertid
  • Symtomen börjar efter en renovering.

Var finns miljögifterna i ditt hem?
Det är lättare att ha kontroll över inomhusluften i ditt hem än över den luft som finns utomhus. Men det är inte lätt att sammanställa en lista över kemikalier i vår närmiljö, eftersom det är tillåtet med små kemikaliemängder i en produkt utan att det behöver deklareras.

Miljöskydda sovrummet
Det finns två ställen där vi tillbringar flest timmar på dygnet, sovrummet och arbetsplatsen. Med tanke på hur viktig sömnen är för kroppens återhämtning blir sängen och sovrummet den första anhalten på vägen till en hälsosammare miljö.

Om du sover oroligt, vaknar med täppt näsa eller om du snarkar mycket kan det vara ännu viktigare att miljöskydda din säng. Dina symtom kan nämligen bero på att du är allergisk mot något som finns i sovrummet eller i sängen. Du ligger varje natt i din säng med huvudet på kudden. Men vad är det egentligen du ligger på? Är det ren luft du andas in? Eller rena kemikalier?

Vad finns det för alternativ? Kolla länkarna i webshopen. Ett sovrum är tänkt som en plats där man vilar, men i komprimerade lägenheter och hus får det ofta duga som arbetsplats, tv-rum och sy-rum också. Idealiskt bör det finnas en av och på knapp för el till sovrummet. En som kopplar bort all ström medan du sover.

Nybygge
Ett nybyggt hus ska, enligt byggbiologi, motsvara vårt tredje hud. Nybygge gör det möjligt att motverka problem med inomhusluft. Men det kan även leda till skadlig exponering beroende på dina val av byggnadsmaterial och ventilering.

Det är viktigt att veta vad som orsakar ett ”sjukt” hem och hur det kan bli ”friskt”. Bästa sättet att uppnå detta är att designa ett hus där hälsan kommer först. Enligt Athena Thompson, expert på byggbiologi, bör vi se hemmet som vårt tredje skydd eller tredje hud.

Småkryp
Som del av hela vårt ekosystem spelar småkrypen en viktig roll. Frågan är om vi vill bli av med dem helt och hållet eller bara minska deras direkta inverkan på oss. Bästa sättet att bli av med småkryp är att hålla rent. Dammsugning avlägsnar insekter, larver och ägg. För mer information om behandling av småkryp i hem och trädgård kan du skaffa boken Kanariefåglarna ryter.

Rent naturligt

Många duschar en eller två gånger dagligen för att känna sig fräscha och dofta gott. Frågan är om man verkligen blir ren. Om du tvättade håret i duschen imorse och sedan gned in huden med en lotion och deodorant så har du med stor sannolikhet fått en heltäckande kemisk beläggning. Tänk på vad detta innebär om du gör det varje morgon! Hudvårdsprodukter utan skadliga kemikalier skulle minska din miljörisk direkt.

Kroppsvård utan miljögifter
Huden, vårt hölje, är porös. En hudkräm eller deodorant innehåller många ingredienser, som absorberas genom huden och når in till blodet, där de cirkulerar runt i hela kroppen. Till slut hamnar de i kroppens vävnader. Vissa ingredienser är inte alls farliga, men ökar den kemiska belastningen när de väl finns i kroppen. Det är svårt att veta vilka produkter som är säkrast att använda.

Ftalat
Ftalater, kända som EDC – Endocrine Disrupting Chemicals, är mjukgörande kemikalieämnen som används flitigt i plast, kosmetika och rengöringsmedel. Tro det eller ej men ftalater används även för att hålla huden mjuk, göra krämer homogena och i nagellack. Av alla kemikalier, som finns i hudvårdsprodukter och kosmetika, är ftalater bland de farligaste.

I både Sverige och England visade sig över 80 procent av alla kosmetiska produkter innehålla ftalater. På Environmental Working Groups webbsida kan du klicka dig fram till sidor med listor över hudvårdsprodukter, som innehåller ftalater. Redan 1980 märkte forskare den toxiska effekten som ftalater hade på fortplantningsorganen hos djur. Sedan dess har man upptäckt skador hos foster men även hos ungar, som exponeras för ftalater efter födelsen. Men påverkar det också människor?

Paraben
En annan grupp av kemikalier är metyl-, etyl- och butylparaben. Dessa är vanliga konserveringsmedel och finns i 57,3 procent av hela 7 500 hygienartiklar. Det har nu konstaterats att parabenrester hittats i bröstcancervävnad hos 20 kvinnor. Man upptäckte parabener i vart och ett av de 20 prover som testades. Paraben liknar östrogen i sin struktur. På grund av de hälsorisker som kan relateras till östrogenliknande kemikalier kan det finnas en länk mellan dessa konserveringsmedel och cancer. ”Det finns inget bevis för att paraben orsakar cancer, men det är hög tid att undersöka detta” menar Dr Philippa Darbre som genomförde forskningen vid University of Reading.

Kosmetika
Vi har lagar i Sverige som begränsar användningen av syntetiska färgämnen i mat, men de flesta kvinnor målar sig med syntetiska färgämnen varje dag. Många av dessa färgämnen är cancerframkallande. En enskild kosmetisk produkt kan vara säker, men summan av alla de produkter du sprayar eller kletar på huden dagligen kan innebära en oacceptabel risk.

  • Undvik kosmetiska gifter. Var försiktig när du väljer kosmetika. Om ditt liv är rätt så fritt från toxiner kommer sannolikt inte dina välvalda kosmetiska produkter att vålla så stor skada. Men om du vill minska riskerna i ditt liv kan följande råd vara till hjälp.
  • Skönhet börjar inifrån – med en näringsrik kost och vatten, tillräckligt med vila och avkoppling. Utan dessa grundstenar kommer din verkliga skönhet inte fram.
  • Lusläs etiketterna – lita inte på påståenden om ”naturlig”, ”organisk” eller ”tillverkade utan djurförsök”. Dessa uppgifter har liten betydelse. Det är ingredienserna som är viktiga. Skapa din egen lista över kemikalier som du vill undvika och ta med den när du handlar.
  • Läppstift innehåller ofta bly är ett cancerframkallande ämne 28 som många ledande märken använder i sina läppstift, till exempel Christian Dior, Lancôme, Clinique, Y.S.L., Estee Lauder, Shiseidoa, Red Earth lip gloss, Chanel lip conditioner, Market America – motives läppstift. Y.S.L. visade sig innehålla mest bly. Akta dig för läppstift som sitter kvar länge.

Skyddsnätet

För 100 år sedan kanske kosten räckte som näringskälla. Men kroppen förbrukar vitaminer och mineraler dagligen i reningsprocessen. Frågan är om kosten räcker till som näringskälla idag. Hur stort behov av näringsämnen du har avgörs bland annat av din storlek, arbete, gener, ålder, hälsa, miljö och på vilken breddgrad du bor. Det är specifikt för dig och varierar således från person till person.

Livgivande vitaminer
Antalet publicerade studier, som tydligt visar att kosttillskott kan förbättra hälsan och samtidigt minska risken för kroniska sjukdomar, bara ökar.

  • En långvarig mikronäringsbrist skadar vårt DNA ungefär på samma sätt som strålning, oxidativ stress och fria radikaler bidrar till cancer.
  • Forskning om olika näringsämnen öppnar nya möjligheter att skydda sig mot sjukdom. För att minska risken för kroniska sjukdomar behövs mera näringsämnen som stärker kroppens motstånd.
  • För litet folsyra, B6- och B12-vitamin ökar risken för hjärtkärlsjukdom, ryggmärgsbråck, tjocktarms- och bröstcancer.
  • För lite D-vitamin ökar risken för benbrott hos yngre människor och benskörhet hos äldre. D-vitaminbrist ökar också risken för MS och andra autoimmuna sjukdomar. Alla som bor på breddgrader norr om Paris löper större risk att få för litet D-vitamin på grund av den vinkel solstrålarna har, hål i ozonlagret och de mörka årstiderna.
  • För lite av antioxidanterna A-, C- och E-vitamin kan öka risken för flera kroniska sjukdomar, bland annat cancer och hjärtkärlsjukdomar. Nio av tio nordbor får inte i oss optimala mängder av ovannämnda näringsämnen genom kosten.

Ett kosttillskott bör inte ersätta en hälsosam kost, men det bästa och enklaste sättet att säkra vårt näringsbehov är att inta kosttillskott, som är vetenskapligt sammanställt för detta ändamål. Kosttillskott ska ha ett innehåll av näringsämnen som antingen kommer från näringstäta livsmedel eller är speciellt sammansatta för att likna de ämnen, som kroppen mår bäst av. Som väl är finns det en hel industri, som har vuxit upp sedan andra världskriget och som har specialiserat sig på framtagningen av naturliga tillskott till kosten.

Skyddande mikronäringsämnen
Strax efter andra världskriget utarbetades normer för vårt näringsbehov. Dessa normer kallades Recommended Dietary Allowance, rekommenderat näringsintag (RDA), och etablerade en minimigräns för näringsämnen. Fram tills nu har den fungerat som en överlevnadsnivå. I USA bildades en myndighet, som fick ansvaret för att regelbundet granska och uppdatera denna RDA.

Så småningom utvecklades en svensk norm som fick namnet RDI, rekommenderat dagligt intag. Många tror att även RDI är den högsta tillåtna nivån trots att det i verkligheten är en gammal överlevnadsgräns, och media används för att sprida rädsla för höga doser av vitaminer och mineraler.Får du i dig tillräckligt med näring? Vi äter när vi är hungriga eller behöver öka vår energi. Att våra kroppsbehov av specifika näringsämnen måste tillgodoses är en bit som vi ofta glömmer bort. Många som tror att de äter en välbalanserad kost får kanske i sig energibehovet men får ofta inte i sig viktiga vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror.

Det är många faktorer som gör att vi inte får i oss vårt dagliga behov av näringsämnen. Stressen att inte hinna med, ekonomiska svårigheter och bristande kostinformation, i kombination med en överkonsumtion av lättillgänglig snabbmat och fabrikstillverkad mat är några aspekter av problemställningen.

  • Hur många barn gillar grönsaker och väljer inte hellre godis, snacks och snabbmat?
  • Hur många barn äter de dagliga fem portionerna grönsaker och frukt som rekommenderas?

Fler miljögifter belastar kroppen och ökar behovet av renande näringsämnen. Var och en av oss har ett ökat behov av näringsämnen på grund av miljögifter och behöver kontinuerligt inta näringstillskott för att säkra ett aktivt miljöskydd som varar hela livet. Vi vill ju må bra långt upp i åren.

Det finns de som påstår att kosttillskott leder till dyr urin eftersom det finns näringsämnen i den urin som kissas ut. Detsamma kan då sägas om både mat och vatten, eftersom större delen av det som kommer in även åker ut. Men vi vet ju alla att mat och vatten används på vägen för att vi ska leva och må bra, och samma sak gäller de näringsämnen som finns i kosttillskott. Av allt du kan göra för att aktivera ditt miljöskydd är nog intag av vitamin- och mineraltillskott den enklaste livförsäkringen även om det naturligtvis aldrig bör ersätta en välbalanserad och näringsrik kost. Leta efter ditt kosttillskott hos ett företag, som är specialist på näring. Viktigast i ditt sökande efter bästa miljöskydd är att finna största möjliga mängd av för kroppen verksamma ingredienser utan onödiga och ibland hälsofarliga kemiska tillsatser. Se upp med billiga kosttillskott, som innehåller utfyllnadsmaterial.

Reningsverket

Symtomen för miljöbelastning är diffusa och mångtydiga.  Reaktionerna kan gå över efter ett tag men det kan dock vara ett tecken på ”sensibilisering” det som sker när vi vänjer oss vid något. Eller tror att vi vänjer oss. Därför kopplar vi ofta inte ursprungsorsaken till nya symtom som trötthet, utmattning, brinnande hud eller koncentrationssvårigheter.

Om vi fortsätter att utsätta oss för samma miljögift i närmiljön kan denna ”dolda” överkänslighet förvärras och börja omfatta allt fler ämnen. Till slut uppstår en situation då minsta gnutta av ett miljögift orsakar ett svårt och omfattande allergisyndrom – man reagerar hejdlöst på allt och inget. Tillståndet i kroppen gör att den ena överkänsligheten leder till den andra. Det är detta tillstånd som har drabbat personerna som är vår tids ”kanariefåglar”.  Vi behöver:

  • Förstå var riskerna finns – och undvika dessa
  • Undvik använding av farliga kemikalier
  • Rensa bort skadliga ämnen i vår närmiljö
  • Rena kroppens vävnader
  • Kräva noga granskning av risker från industritillverkade kemikalier.

Daglig exponeringsrisker för miljögifter

  • Affärer: bekämpningsmedelsrester på kläder, formaldehyd, kemikalier i rengöringsmaterial (använda och sålda)
  • Arbetsaktiviteter: datorer, faxmaskin, kontorsmaterial, kopieringsmaskin, mobiltelefon och annan strålning, parfym och toalettartiklar.
  • Arbetsplats: gaser från byggmaterial, inomhus luftförorening, kontorsmöbler, parfym, rengöringsmedel, städmaterial, strålning, toalettartiklar.
  • Diverse: damm, hår från pälsdjur, kvalster, mögel, pollen och terpener från växter, tobaksrök.
  • Dusch: klor och andra föroreningar i vattnet; kemikalier i tvål, schampo, balsamKläder: kemtvättsrester, tvättmedel, sköljmedel.
  • Måltider: bekämpningsmedel, tillsatsämnenResor: avgaser, marknära ozon.
  • Toalettartiklar: deodorant, hudkräm, hårspray, kosmetika, parfymVatten: främmande kemikalier, förorening, läkemedelsrester.

Avgiftningskapaciteten
Kroppen avgiftar sig helt naturligt varje dag. Det sker utan att vi behöver fundera på det. Men den naturliga reningsprocessen kan ju fungera bra, mindre bra eller rent av dåligt.

Räcker dina avgiftande enzymer och näring för din kropps behov? Kanske är det en näringsbrist kombinerat med en exponeringen för miljögifter som leder till överbelastning av kroppens alla avgiftningsorgan.

Det kräver endast två eller tre avgiftningsåtgärder att vända trenden. Bastubad, renande kosttillskott och 1,5 liter rent vatten om dagen kan åstadkomma en omfattande rening och förnya din hälsa. Detta gäller vid båda stora och små hälsoproblem.

Det är även möjligt att aktivera miljöskyddet med till exempel liponsyra, glutation, glycin, vitaminerna A, C och E och andra antioxidanter. Bäst är att använda ett komplett antioxidanttillskott eller följa ett reningsprogram enligt professionell vägledning. Upptäck hur du kan stödja den naturliga reningsprocessen och aktivera ditt miljöskydd.

Ytterst få reningsmetoder tillämpas inom vården. Visst rekommenderas renande specialkost och motion ibland, men detta är inte normala delar av den traditionella sjukvården. Vill du få hjälp med avgiftning bör du söka professionellt stöd för din avgiftningsprocess hos en näringsterapeut, naturterapeut eller naturläkare, som behärskar avgiftning och funktionsmedicin.

Detta är en summering av de praktiska steg till en miljöfristad som beskrivs i detalj i boken Kanariefåglarna ryter. Nästan varje kapitel slutar med praktiska steg för att ”Aktivera miljöskyddet”. En guldgruva med över 500 vetenskapliga referenser.

Men all information i världen kan inte ersätta professionellt stöd och rådgivning. Ta gärna kontakt om du vill få råd om detta.

 

 

 

Annonser

Kategorier

Arkiv

Translate »